39 % missnöjda med temperaturen inomhus: vad säger forskningen om kontorsmiljön?

I en internationell arbetsmiljöundersökning var 39 % av deltagarna missnöjda med temperaturen i lokalerna. Undersökningen omfattade över 90 000 personer i nästan 900 byggnader, varav de flesta var kontor.

Kontorsmiljön påverkar arbetsdagen på många sätt. Ofta är det de synliga delarna vi lägger märke till först: möbler, planlösning, belysning och akustik. Luftkvalitet och temperatur får vanligtvis mindre uppmärksamhet, åtminstone så länge allt fungerar som det ska.

Ett kontor som känns instängt, för varmt, för kallt eller dragigt kan göra det svårare att koncentrera sig. Det handlar inte bara om trivsel. Studier har visat att luftkvalitet och temperatur även kan påverka hur vi presterar i vissa arbetsuppgifter.

Vad påverkar luftkvaliteten på kontoret?

Vi tillbringar omkring 90 % av vår tid inomhus. Det innebär att större delen av luften vi andas är inomhusluft. Därför har luftkvaliteten stor betydelse för vårt välbefinnande.

Luftkvaliteten på kontoret påverkas bland annat av ventilationen, föroreningar från människor och material, hur många som vistas i lokalerna, städningen och utomhusluften. Ventilationen ska tillföra frisk luft och föra bort föroreningar.

Enligt Arbetsmiljöverket omfattar inomhusmiljön bland annat luftkvalitet, temperatur, materialval, buller och belysning.

I vardagen tänker vi sällan på mätvärden. Vi märker om luften känns frisk, om vi blir trötta, fryser eller störs av drag. Att en lokal uppfyller tekniska krav betyder därför inte automatiskt att alla som använder den är nöjda.

Varför är det svårt att hitta rätt temperatur på kontoret?

En person tycker att temperaturen är lagom, en annan fryser och en tredje tycker att det är för varmt. Det handlar inte bara om personliga preferenser. Hur vi upplever temperaturen påverkas också av luftrörelser, temperaturen på omgivande ytor, luftfuktighet, klädsel och aktivitetsnivå.

Enligt Arbetsmiljöverket bör lufttemperaturen vid lätt, stillasittande arbete normalt vara 20–24 °C på vintern och 20–26 °C på sommaren.

Modellen för termisk komfort i ISO 7730 förutsäger att omkring 5 % är missnöjda med temperaturförhållandena även under optimala förhållanden. Det visar varför det är svårt att hitta en temperatur som passar alla.

Vad hände när temperaturen höjdes med sex grader?

Forskaren Henna Maula vid Åbo yrkeshögskola i Finland har tillsammans med sina kollegor undersökt hur temperatur och ventilation påverkar arbetet. Hon arbetar inom forskningsgruppen Air, Sound and Perception.

I en laboratoriestudie fick 33 deltagare arbeta vid två olika temperaturer: 23,5 och 29,5 °C. Ventilationen var densamma under båda försöken.

Vid 23,5 °C, vilket ligger inom Arbetsmiljöverkets rekommenderade temperaturintervall för lätt, stillasittande arbete, var 30 % av deltagarna missnöjda med temperaturförhållandena. Vid 29,5 °C steg andelen till 91 %. Deltagarna upplevde också större svårigheter att koncentrera sig och ansåg att den varmare miljön passade sämre för längre arbetspass.

Temperaturen påverkade även arbetsprestationen, men inte i alla uppgifter. Vid den högre temperaturen försämrades resultaten i en uppgift som testade arbetsminnet. I de övriga uppgifterna såg forskarna ingen motsvarande försämring.

Resultaten visar att temperaturen har betydelse för hur vi upplever arbetsmiljön. Hur arbetsprestationen påverkas beror däremot också på vilken uppgift vi utför.

Vad säger CO₂-halten om ventilationen på kontoret?

Koldioxidhalten (CO₂) används ofta för att bedöma ventilationen. Koldioxid tillförs luften när människor andas. En hög halt kan därför tyda på att ventilationen inte räcker till för antalet personer i lokalen. CO₂-värdet ger däremot inte en fullständig bild av luftkvaliteten.

I en annan studie undersökte Maula och hennes kollegor hur 36 deltagare påverkades av två olika ventilationsnivåer. Vid den högre nivån var CO₂-halten 540 ppm. Vid den lägre nivån var den 2 260 ppm (ppm = miljondelar). Rumstemperaturen var 23,5 °C i båda fallen.

Vid den lägre ventilationsnivån presterade deltagarna något sämre i uppgifter där de skulle hitta information. De upplevde också större belastning och mindre energi.

En intressant iakttagelse var att deltagarna bara märkte skillnad i hur frisk luften kändes i början av försöket. Luften behöver alltså inte kännas tydligt sämre trots att ventilationen är lägre.

Hur frisk luften känns säger därför inte alltid hur väl ventilationen fungerar.

Varför kan samma temperatur kännas olika?

Maula och hennes kollegor såg också att luftkvaliteten kan påverka hur temperaturen upplevs, och tvärtom.

I temperaturstudien upplevde deltagarna att instängd luft störde arbetet mer vid den högre temperaturen, trots att ventilationen var oförändrad.

I ventilationsstudien såg forskarna ett samband åt andra hållet. Vid den lägre ventilationsnivån upplevde deltagarna värmen som mer störande, trots att rumstemperaturen var densamma.

Samma temperatur kan alltså kännas mer besvärande när ventilationsförhållandena förändras. På samma sätt kan ett varmare rum kännas mer instängt utan att ventilationen har minskat.

Om ett kontor känns för varmt eller instängt kanske det inte räcker att justera temperaturen. Det är också viktigt att kontrollera om ventilationen räcker till och hur luften rör sig vid arbetsplatserna.

Hur märks problem med luftkvalitet och temperatur under arbetsdagen?

Problem med inomhusmiljön har inte alltid en tydlig orsak. Ofta visar de sig genom återkommande situationer. Ett rum känns instängt, drag stör arbetet eller medarbetare börjar undvika vissa arbetsplatser.

Tecken i vardagen	Vad kan det bero på?	Vad bör kontrolleras?
Ett rum känns instängt mot slutet av dagen	Ventilationen kanske inte räcker till för antalet personer	Luftflöden, CO₂-halt och antal personer
Vissa medarbetare fryser medan andra tycker att det är för varmt i samma rum	Temperaturförhållandena upplevs olika	Temperatur, klädsel, luftrörelser och arbetsplatsernas placering
Drag gör det svårt att koncentrera sig	Luftströmmar kan orsaka lokalt obehag	Lufthastighet, varifrån luftströmmen kommer och arbetsplatsernas placering
Ett rum upplevs som tröttande	Inomhusmiljön kan vara en av flera belastande faktorer	Ventilation, temperaturförhållanden och användarnas synpunkter

Trötthet, huvudvärk och torra ögon kan ha många orsaker. Sådana symtom räcker inte för att avgöra om problemet beror på inomhusluften.

Mätningar är viktiga, men de berättar inte allt om hur människor upplever en lokal. Därför behöver man både mätvärden och synpunkter från dem som använder lokalerna.

Även ljudmiljön är en del av inomhusmiljön. I en tidigare artikel berättar vi mer om hur kontorets ljudmiljö påverkar koncentration och arbetsmiljö.

Vem ansvarar för inomhusmiljön på kontoret?

När det uppstår problem med luftkvaliteten eller temperaturen krävs ofta samarbete mellan fastighetsägaren och företaget som använder lokalerna.

Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis för byggnadens tekniska installationer enligt vad parterna har avtalat. Den som hyr lokalen bör kontrollera att ventilationen och temperaturförhållandena passar verksamheten och antalet personer som ska använda lokalen.

Om ett problem uppstår är det bra att börja med att kontrollera hur ventilationen fungerar och vilka luftflöden som finns.

Arbetsgivaren har också ansvar för en säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket betonar vikten av samarbete mellan arbetsgivare och fastighetsägare när problem i byggnaden kan påverka hälsan. Även medarbetare och skyddsombud har en viktig roll i att uppmärksamma problem och lämna synpunkter på åtgärder. Myndigheten ger också vägledning om temperatur och termiskt klimat på arbetsplatsen.

Varför är ventilationen viktig i ett ljudisolerat arbetsrum?

När ett kontor kompletteras med ljudisolerade telefonbås, arbetsrum eller mötesbås är ljudisoleringen ofta det första man tänker på. Kan man prata ostört? Förblir samtalen privata?

Men ljudisolering är inte allt. I ett slutet arbetsrum behöver ventilationen vara anpassad efter antalet användare och vad rummet används till. Det är särskilt viktigt vid längre videomöten och arbete som kräver koncentration.

Ventilationen ska ge tillräcklig luftväxling utan att orsaka störande ljud eller drag.

Octacells ljudisolerade rum har tyst mekanisk ventilation som användaren själv kan justera efter behov. Ventilationskapaciteten varierar med rummets storlek. I de minsta rummen för en person är luftflödet cirka 25 liter per sekund och i de största rummen upp till 125 liter per sekund.

Ett bra ljudisolerat arbetsrum ska inte bara vara tyst. Det ska också vara behagligt att använda.

Se alla Octacells produkter.

Vad är viktigast att ta med sig?

Luftkvalitet och temperatur påverkar inte bara trivseln på kontoret. Forskning tyder också på att de kan påverka koncentration och prestation i vissa arbetsuppgifter.

Det finns ingen temperatur- eller ventilationsinställning som passar alla. Därför behöver man se på inomhusmiljön som en helhet. Förutom mätningar är det viktigt att lyssna på dem som använder lokalerna och åtgärda förhållanden som återkommande stör arbetet.

Finns det rätt plats för fokuserat arbete och samtal på ert kontor?

Våra experter hjälper er att hitta ljudisolerade arbetsrum och telefonbås som passar era lokaler och ger plats för samtal, möten, hybridarbete och koncentrerat arbete.

Kontakta oss så hjälper vi er att hitta rätt lösning.